Precis som i övriga landet är sydvästra Skånes VA-infrastruktur nu gammal och behöver rustas upp, samtidigt som vi ser en befolkningsökning i regionen. Dessutom blir reningskraven allt skarpare och hela samhället behöver anpassas för klimatförändringar. VA SYD tar sig an denna utmaning genom att bygga det regionala avloppsreningssystemet MAXIMA, för att vi ska kunna bo, leva och jobba här in i framtiden.

Läs mer om vilka nyttor MAXIMA tillför till samhället och miljön

Avloppsreningssystemet MAXIMA består av flera delar – ett nytt Sjölunda avloppsreningsverk i Malmö med nya utloppsledningar i Öresund, en ny stor Sjölunda pumpstation, en avloppstunnel under Malmö och en avloppstunnel från Lund, samt en överföringsledning från Borgeby. 

Avloppsreningssystemet MAXIMA ska möta behovet av avloppsrening i kommunerna Burlöv, Lomma, Lund och Malmö samt ta emot avloppsvatten från delar av kommunerna Staffanstorp och Svedala.

Stora investeringar är nödvändiga för att vår region ska kunna växa och fungera utan negativ påverkan på vår hälsa och miljö samt uppfylla allt skarpare miljökrav. Att bygga ett nytt, stort avloppsreningssystem istället för att underhålla flera, mindre verk gör att kompetens och resurser kan optimeras, vilket ger större nytta till lägre kostnad för respektive kommun. 

Dessutom är Sjölunda avloppsreningsverks placering lämplig med tanke på både vattenmiljöpåverkan och stadsutveckling. Genom att bygga ut Sjölunda avloppsreningsverk, moderniserar vi avloppsreningen i alla de medverkande kommunerna. Det innebär att mindre, lokala reningsverk kan avvecklas, och områdena användas till annat.

Det finns ingen motsättning mellan att utveckla huvudsystemet för en regional avloppsvattenrening och nya avloppstekniker. Det är dock viktigt att förstå att den VA-infrastruktur som vi har idag, och som vi är helt beroende av, har byggts upp under ett drygt århundrade. Denna behöver skötas, förnyas och anpassas till nya krav. Att bygga om denna infrastruktur till något annat, exempelvis fastighetsnära lösningar, skulle ta mycket lång tid och medföra svåröverskådliga kostnader, eftersom de tekniska lösningarna inte finns i större skala idag. Oavsett hur utvecklingen går, behöver vi ett komplett, hållbart och robust VA-system som håller över tid. 

Med samlad kompetens och gemensamma ekonomiska krafter kan vi investera i ett säkert och robust avloppsreningsverk. Vi kommer att bygga in lösningar som skyddar mot driftsstörningar samt investera i reservsystem som gör att systemet kan fortsätta att hantera avloppsvatten om en störning ändå inträffar. 

Under våren 2024 godkändes ett investeringsavtal för MAXIMA av de berörda kommunerna Burlöv, Lomma, Lund och Malmö, vilket gjorde det möjligt för VA SYDs förbundsfullmäktige att ta ett genomförandebeslut i juni 2024.  

Läs mer om beslutsprocessen här.

Att bygga avloppsreningssystemet MAXIMA beräknas kosta 17,5 miljarder kronor fram till 2035. Kostnaden ska fördelas på ett rättvist och hållbart sätt mellan de kommuner som har nytta av anläggningen. En kostnadsfördelning har beslutats i ett investeringsavtal mellan respektive kommunfullmäktige i kommunerna Burlöv, Lomma, Lund och Malmö.  

Underhållet av landets vatten- och avloppshanteringen är sedan lång tid eftersatt, och står idag inför ett omfattande investeringsbehov. Oavsett genomförandet av MAXIMA kommer VA-taxan att behöva höjas successivt till en möjlig fördubbling inom 20 år, enligt en investeringsrapport från branschföreningen Svenskt Vatten. 

Principen för hela hanteringen av avloppsvatten, dricksvatten och avfall är att det är kunderna som betalar genom en beslutad avgift. Självkostnadsprincipen råder, och VA är alltså ingen vinstgivande verksamhet.

Den 18 juni 2024 tog VA SYDs förbundsfullmäktige ett genomförandebeslut för MAXIMA med en rambudget på 17,5 miljarder kronor SEK (januari 2024 års prisnivå). Av dessa finansierar Malmö stad 14,5 mdkr, Lunds kommun 2,8 mdkr och Lomma kommun 166 mnkr.

Finansieringsmodellen följer VA SYDs förbundsordnings huvudprincip, som säger att det är den kommun inom vars område investeringen görs som i första hand svarar för finansieringen. När det gäller Avloppstunnel Norr så är det en överföring av avloppsvatten i huvudsak från Lunds kommun, även om den till stora delar kommer att passera under Burlövs kommun, varför denna är ett undantag från huvudprincipen och finansieras av Lunds kommun. 

Rambudgeten redovisas här uppdelad på respektive kommun och anläggningsdel. 

Malmö kommun

Sjölunda avloppsreningsverk                             10 134 mnkr

Avloppstunnel Söder                                              3 236 mnkr

Mikrotunnlar Malmö                                                 276 mnkr

Sjölunda pumpstation                                               890 mnkr

Lunds kommun

Avloppstunnel Norr                                                 2 797 mnkr

Lomma kommun

Överföringsledning från Borgeby                            166 mnkr

VA SYD beräknar att avloppsreningssystemet MAXIMA kan tas i drift till 2035.

Läs mer om tidplanen här

Förutom att själva bygget av MAXIMA genererar ett stort antal arbetstillfällen i regionen, bidrar en fungerande och säker avloppsrening till ökad boendekvalitet för en växande befolkning, ett starkt och konkurrenskraftigt näringsliv och hållbar ekonomisk tillväxt.

När det nya avloppsreningssystemet står färdigt kommer det främst att förbättra vattenmiljön på två sätt:

• Renare vatten släpps ut längre ut i Öresund
  Med ny, effektivare reningsteknik på Sjölunda avloppsreningsverk och nya utloppsledningar längre ut i Öresund minskar påverkan på vattenmiljön i området avsevärt jämfört med idag, när befintlig utloppsledning mynnar ut kustnära i ett mer stillastående vatten i Lommabukten. När lokala verk kan stängas minskar dessutom utsläppen till vattendrag inåt land (Höje å, Lödde å och Sege å) som rinner ut i Lommabukten.
• Minimerat behov av så kallad bräddning*
  Med MAXIMA minskar vi mängden orenat avloppsvatten som behöver bräddas* ner till ett minimum. När Sjölunda avloppsreningsverk är ombyggt kommer ingen bräddning från själva verket att behöva göras, eftersom tunnlarnas magasinerande effekt ger möjlighet att kontinuerligt reglera hur mycket vatten som kommer in till avloppsreningsverket. 

*Bräddning innebär att vi måste släppa ut orenat avloppsvatten i närliggande vattendrag, exempelvis Malmös kanaler eller Öresund, på grund av att vattenmängden är större än vad avloppssystemet kan hantera. Om exempelvis en pumpstation eller någon annan anläggningsdel svämmar över, riskerar viktig utrustning att förstöras, vilket kan orsaka stora problem och kostnader. 

De utredningar som genomförts visar att påverkan på omgivningen under byggskedet är begränsad vad gäller både omfattning och tid. De byggmetoder VA SYD planerar att använda är väl beprövade, och innebär en begränsad påverkan vad gäller buller, vibrationer och grundvatten. För att minska påverkan ytterligare planerar vi olika skyddsåtgärder så som bullerplank och behandling av vatten innan det släpps till diken eller vattendrag.

Innan vi börjar bygga avloppstunnlar och nya ledningar kommer vi att teckna avtal om markupplåtelse med de fastighetsägare som äger bebyggda såväl som obebyggda fastigheter utmed aktuella sträckningar. Detta avtal reglerar bland annat var tunnlar och ledningar ska placeras och vilken ersättning fastighetsägaren får. 

VA SYD kommer att kontakta varje enskild mark-/fastighetsägare via brev för att presentera markupplåtelseavtalet. Vi kommer även att informera om de principer som styr när vi värderar och ersätter fastighetsägare för intrång och påverkan på grund av bygget.

Vi strävar alltid efter att komma överens med mark-/fastighetsägare. Genom att underteckna ett markupplåtelseavtal godkänner du som fastighetsägare att tunneln/ledningen får byggas enligt en bestämd sträckning. Markupplåtelseavtalet ger VA SYD rätt att bygga och förvalta den nya infrastrukturen. Avtalet reglerar vilka villkor som ska gälla när vi som ledningsägare tar marken i anspråk samt vilka ersättningsprinciper som ska gälla för intrång och reglering av eventuella skador. Med markupplåtelseavtalen som grund kommer VA SYD att ge Lantmäteriet i uppdrag att besluta om ledningsrätt, som innebär att villkoren i avtalen omvandlas till en juridisk rättighet som tydligt redovisas i fastighetsregistret och i registerkartan som tillhör fastighetsregistret. 

VA SYD erbjuder berörda fastighetsägare en engångsersättning, som grundas på en bedömning av vad intrånget på marken/fastigheten är värt. Principerna för ersättningen regleras i expropriationslagen som säger att fastighetsägaren ska få ersättning utifrån en bedömd marknadsvärdeminskning plus ett påslag om 25 procent. Om det skulle uppstå skador på byggnader och annan egendom på grund av tunnelbyggandet, ersätter VA SYD dessa skador.

Om du väljer att inte teckna avtal med oss vad gäller ersättning för intrång på din fastighet, lämnas frågan över till Lantmäteriet för att pröva om det enligt gällande lagstiftning är möjligt att fatta beslut om ledningsrätt. 

Eftersom tunnlarna borras på ett djup av 20–35 meter är VA SYDs bedömning att ingen befintlig bebyggelse i området ovanför tunnelsträckningen kommer att påverkas, varken under byggskedet eller senare. De byggmetoder vi planerar att använda är väl beprövade och innebär en begränsad påverkan vad gäller buller, vibrationer och grundvatten.

Innan arbetet påbörjas genomförs en systematisk inventering av samtliga fastigheter och anläggningar längs hela arbetsområdet. Utifrån inventeringen görs en riskbedömning som tar hänsyn till:

• Möjliga sättningar och sprickbildning på byggnader och anläggningar

• Rådande markförhållanden

• Fastigheternas grundläggning och konstruktionsutformning

Detta ger VA SYD en tydlig bild av vilka fastigheter som kan vara känsliga och behöver extra uppmärksamhet.

För fastigheter nära arbetsområdet beräknas specifika riktvärden för vibrationer. Beräkningarna utförs i enlighet med svensk standard SS 02 52 11, som reglerar riktvärden och mätmetoder för vibrationer i byggnader orsakade av planerade arbeten. Varje fastighet får på så vis ett individuellt anpassat gränsvärde baserat på dess förutsättningar.

Under hela byggperioden sker sedan kontinuerlig mätning och övervakning:

• Vibrationsmätare monteras på utvalda fastigheter och följer tunnelborrmaskinen längs hela sträckan, så att VA SYD löpande kan bedöma påverkan och spridning av vibrationer

• Mätpunkter (dubbar) för sättningsmätning monteras, och en nollmätning utförs som referens innan arbetet startar

För fastigheter som identifierats som riskobjekt upprättas en individuell kontrollplan, som anger:

• Larmvärden – nivåer vid vilka VA SYD omedelbart ökar bevakning och vidtar försiktighetsåtgärder

• Stoppvärden – nivåer vid vilka arbetet pausas och åtgärder genomförs innan det återupptas

• Vilka konkreta åtgärder som vidtas om värdena överskrids

Fastigheter som bedöms känsliga för sättningar eller vibrationer förbesiktas innan arbetet påbörjas, så nära byggstart som möjligt. Besiktningen genomförs av ett oberoende besiktningsföretag enligt svensk standard SS 460 48 60 och dokumenteras i en detaljerad rapport. Syftet är att säkerställa ett objektivt underlag som tydligt visar fastighetens skick innan byggarbetena startar. 

När arbetet i anslutning till en fastighet är avslutad genomförs en efterbesiktning för samtliga fastigheter som förbesiktats. Eventuella skador som kan ha uppkommit under byggtiden identifieras, bedöms och dokumenteras. Fastighetsägare, entreprenör, och VA SYD har därmed ett fullständigt underlag för att kunna bedöma om och hur en fastighet påverkats.

Med utgångspunkt från besiktningsunderlaget, ersätts du för de skador på din fastighet som bedöms vara orsakade av tunnelbygget.

• Tillstånd enligt miljöbalken

För att kunna bygga och driva avloppsreningssystemet MAXIMA, måste VA SYD få tillstånd enligt kap. 9 och 11 i miljöbalken, som är den lagstiftning som reglerar verksamheter med påverkan på hälsa och miljö. En ansökan om tillstånd lämnas in till den mark- och miljödomstol (MMD) som handlägger mål rörande miljö- och vattenfrågor i regionen, i VA SYDs fall Växjö. De gör en bedömning om bygge och drift av det nya avloppsreningssystemet är förenligt med miljöskyddslagarna.

Läs om VA SYDs ansökan för MAXIMA här

• Tillstånd enligt kontinentalsockellagen

För att kunna anlägga nya utloppsledningar ut i Öresund, behöver VA SYD också tillstånd enligt lagen om kontinentalsockeln. Ansökan lämnas in till regeringen, som skickar den på remiss, bereder den samt fattar beslut. 

Prövningstiden i mark- och miljödomstolen (MMD) är en process som beräknas ta cirka två år. När domstolen får in ansökan bedömer de först om den behöver kompletteras på något sätt. När ansökan är komplett gör de en så kallad kungörelse (annonsering) i lokalpress. Då inleds en remissperiod när berörda, allmänhet, kommuner, länsstyrelsen och andra myndigheter får ta del av planerna för MAXIMA och möjlighet att yttra sig i målet. De yttranden som kommer in får VA SYD bemöta. Sedan håller domstolen en huvudförhandling som är öppen för alla, troligtvis i Malmö.

Ansökan om tillstånd resulterar i en dom där det framgår om verksamheten får bedrivas eller inte samt vilka villkor som gäller för tillståndet. Domen kan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) av vem som helst som är berörd av verksamheten. Sista datum för att överklaga framgår av domen.

Berörda kan ta del av information och yttra sig under samrådsperioden, under domstolens remissperiod samt under huvudförhandlingen

Samråd utgör en viktig del av tillståndsansökan, då den ger berörda parter möjlighet att påverka genom att lämna in sina synpunkter. Alla berörda bjuds in till samrådet, via utskick och annonsering. När samrådsperioden är över sammanställs en samrådsredogörelse som innehåller inkomna yttranden och synpunkter inklusive bemötande samt redogörelse för genomförda samrådsmöten med berörda intressenter. Denna ingår sedan som del av ansökan. Läs mer om samråd om MAXIMA här 

• När mark- och miljödomstolen anser att en ansökan är komplett, kungörs detta i lokalpress. Detta inleder en remissperiod, då alla berörda kan lämna sina synpunkter till domstolen.  VA SYD får möjlighet att besvara dessa synpunkter.

• Alla berörda är också välkomna under huvudförhandlingarna.

Ansökningshandlingarna finns tillgängliga på vår webbsida. Läs mer här.

Sjölunda avloppsreningsverk stod färdigt 1963, och har sedan dess byggts ut i olika omgångar. Anläggningen har nu nått en punkt där ytterligare renoveringar inte längre bedöms vara en långsiktig hållbar lösning. Dessutom behöver kapaciteten öka betydligt för att hantera en större mängd avloppsvatten från de kommuner som medverkar i MAXIMA.

VA SYD har utrett placeringen av ett nytt avloppsreningsverk och kommit fram till att den bästa placeringen är på samma plats som Sjölunda avloppsreningsverk ligger idag, i Norra hamnen i Malmö. Detta stöds också av dialog med Malmö stad när man tittat på alternativa platser. 

• Det planeras inga bostäder inom det aktuella området

• Flera industrier ligger i närheten, vilket ger möjlighet att utveckla kretsloppssamarbeten

• På grund av sin storlek klarar Öresund att ta emot det renade avloppsvattnet

Sjölunda avloppsreningsverk tar idag emot avloppsvatten från motsvarande 350 000 personer. När MAXIMA är färdigbyggt beräknas Sjölunda avloppsreningsverk kunna rena avloppsvatten från cirka 700 000 personer eller 820 000 personekvivalenter* med möjlighet att bygga ut för ytterligare 100 000 personekvivalenter.

Enligt plan ska hela anläggningen vid driftsättning 2035 klara ett beräknat flöde fram till 2045, vilket är så långt det finns relativt säkra prognoser för befolkningstillväxten i regionen. Det nya avloppsreningsverket ska byggas så att det kan uppgraderas och förändras i takt med utvecklingen av ny teknik och nya behov.

*Med en personekvivalent menas den mängd föroreningar som motsvarar det genomsnittliga utsläppet per person och dygn (från hushåll, industri, serviceanläggningar med mera).

Efter en djupgående utvärdering av tänkbara tekniker visade sig membranbioreaktor (MBR) vara det bästa alternativet. Styrande i utvärderingen har varit hur vi bäst möter våra projektmål kopplade till driftsäkerhet, flexibilitet, klimat- och energieffektivitet, men även resurseffektivitet och arbetsmiljö. Utöver projektmålen tar vi hänsyn till hela byggprocessen, och förutsättningarna att vi ska bygga samtidigt som befintlig drift är igång på samma plats.

MBR är en biologisk process där det renade vattnet skiljs från slammet med hjälp av membran med extremt små porer som endast släpper igenom det renade vattnet – jämfört med dagens aktivt slam-process, där detta sker med hjälp av gravitation. MBR ger en hög reningseffektivitet, och är samtidigt en yteffektiv process eftersom den kräver begränsad plats.

Det är Malmö stads gällande detaljplan för området som ligger till grund för bedömningen av vilken typ av skydd mot klimatförändringar som behövs. Marknivån inom anläggningen kommer att höjas, och målet är att ett ombyggt Sjölunda avloppsreningsverk ska stå skyddat mot väntad havsnivåhöjning beräknad fram till år 2100. Längs strandlinjen kommer ett nytt erosionsskydd i form av en vall med större stenar att anläggas, för att bryta vågkraftens eroderande påverkan.

De nya utloppsledningarna släpper det renade vattnet längre ut i ett mer strömt vatten (cirka 4 kilometer ut, mot dagens 2 kilometer), vilket ökar utspädningen. Minskad övergödningen i Lommabukten gynnar särskilt förekomsten av ålgräs, som är en art med viktiga ekologiska funktioner. 

Läs mer om utloppsledningarna här

Utloppsledningarna anläggs på havsbotten. Närmast land läggs de i en muddrad ränna och längre ut fästs de med pålar för att inte påverkas av strömkrafter. Eftersom ledningarna inte kommer att sticka upp ovanför havsbotten förrän cirka 2 kilometer från land, begränsas inte sedvanlig användning av området för exempelvis fritidsbåtar. Det kommer dock att vara ankringsförbud inom anläggningens gränser, som markeras på sjökort.

Under den period det tar att färdigställa MAXIMA fortgår teknikutvecklingen, framför allt när det gäller digitalisering, vilket vi ger utrymme för i planeringen. Från start 2035 ska reningsverket klara nya och hårdare miljökrav samt kapacitetsbehoven för kommunerna Burlöv, Lomma, Lund och Malmö fram till 2045, men design och utformning anpassas för löpande uppgraderingar även därefter.

• Tunnlarna i MAXIMA kommer att ha en diameter på 2–5 meter och borras på 20–35 meters djup, med en lutning som gör att avloppsvattnet transporteras med hjälp av självfall.

• Tunnelborrningen märks knappt ovan mark, och påverkan på omgivningen sker främst vid tunnelschakten.

• Tunnlarnas storlek och magasineringskapacitet gör att samhället kan möta behoven från växande städer och klimatförändringar i många decennier framåt.

• En ledning grävs ned ytligt på 3–5 meters djup och kräver ett större arbetsområde längs hela sträckan. En ledning innebär också att pumpstationer måste byggas längs sträckan för att pumpa vattnet framåt. 

Tunnlar för avloppsvatten blir allt vanligare i tätbebyggda samhällen och regioner med befolkningstillväxt. I de nordiska länderna finns befintliga och planerade avloppstunnlar i bland annat Köpenhamn, Stockholm, Göteborg, Oslo och Helsingfors.

Det system som idag pumpar och leder avloppsvatten från hushåll och verksamheter i Malmö till Sjölunda avloppsreningsverk är gammalt, med delar från början av 1900-talet. Malmö behöver ett nytt system för att hantera befolkningsökning, nya miljökrav och klimatanpassning. Avloppstunnel Söder ger Malmö möjlighet att växa och utvecklas hållbart som stad.

Läs mer om Avloppstunnel Söder här

Med en avloppstunnel under staden, kommer föroreningen av Malmö kanal att minska betydligt. Framför allt minimeras behovet av bräddning (utsläpp av orenat avloppsvatten på grund av att det är fullt i systemet), vilket sker vid kraftiga regn. En avloppstunnel minskar även utsläppen till Industrihamnen och Sege å.

Läs mer om bräddning här

Avloppstunneln minskar riskerna för översvämningar ute i samhället och i källare i de områden som angränsar till de tre stora pumpstationerna Turbinen, Rosendal och Spillepengen.

För att minska negativa effekter av skyfall och höjda vattennivåer i hela Malmö, arbetar vi på VA SYD och Malmö stad enligt en gemensam handlingsplan: Tillsammans för vi plats för vattnet.

Genom att bygga Avloppstunnel Norr kan kommunerna Burlöv, Lomma och Lund samt delar av Staffanstorp anslutas till det regionala avloppsreningssystemet MAXIMA, vilket ger dessa kommuner möjlighet att växa och utvecklas på ett hållbart sätt.

Läs mer om Avloppstunnel Norr här

När MAXIMA tagits i drift kommer Källby avloppsreningsverk att avvecklas.

Schaktens och tunnelsträckningens placering är ett resultat av gedigna utredningar för att sammantaget ge så liten påverkan som möjligt på omgivningen.

• Den valda tunnelsträckningen är den kortast möjliga med tanke på anslutning till de befintliga pumpstationer som är knutpunkter för avloppsledningsnätet i markplan, och därmed mest tids- och kostnadseffektiv.

• På så vis behövs inga investeringar i långa tryckavloppsledningar och pumpstationer för att ansluta befintligt avloppsledningsnät, vilket också hade medfört störning för trafikanter samt odlare i jordbruksmark. Att behovet av material samt mängden tunnelborrmassor minimeras ger också färre transporter.

De avloppstunnlar som ingår i MAXIMA kan magasinera avloppsvatten motsvarande två Turning Torso (180 000 kubikmeter), vilket minimerar behovet av bräddningar* och skyddar samhället mot översvämningar vid skyfall. En annan stor fördel är att avloppsvattnet sedan kan pumpas upp till Sjölunda avloppsreningsverk i den takt som är optimal för verkets kapacitet och funktion, vilket ger en både säker och energieffektiv drift.

*Bräddning innebär att orenat avloppsvatten måste släppas ut i närliggande vattendrag, exempelvis Malmös kanaler eller Öresund, på grund av att vattenmängden är större än vad avloppssystemet kan hantera. Om exempelvis en pumpstation eller någon annan anläggningsdel svämmar över, riskerar viktig utrustning att förstöras, vilket kan orsaka stora problem och kostnader. 

Nej, en avloppstunnel gynnar vidareutveckling av värden ovan mark, exempelvis kan nya områden byggas eftersom avloppsreningssystemet kan ta emot större mängder avloppsvatten. En annan stor fördel jämfört med ledningsutbyggnad är att marken fortsatt kan användas för jordbruk.

Under byggperioden kan man under cirka en veckas tid eventuellt höra ett dovt stomljud*, när tunnelborrmaskinen passerar byggnaden långt nere under marken. Tunnelborrmaskinen rör sig framåt cirka 15–20 meter per dygn. När tunnelborrmaskinen har passerat byggnaden sker inte längre någon störning, varken i bygg- eller driftskedet.

*Stomljud är ljud från någon form av aktivitet (exempelvis tunnelborrning) som färdas genom fasta material (som hård mark eller berg) in i byggnadens stomme, så att det uppstår ett lågfrekvent ljud. 

Många av schakten är placerade i industriområden eller liknande där det inte finns bostäder, och där är risken för bullerstörningar liten. Andra schakt ligger i bostadsområden, med risk för varierande nivåer av bullerstörningar under byggperioden. Tack vare de skyddsåtgärder som kommer att vidtas, kommer Naturvårdsverkets krav på bullernivåer inte att överskridas i de flesta fall. Vid tunnlarnas respektive startschakt sker transporter under hela tunnelborrningsperioden.

Arbeten vid schakten görs i olika faser, fördelade över hela byggperioden. Den sammanlagda tiden för arbetsmoment vid respektive schakt är 2–5 år, och de bullrande aktiviteterna pågår 3–6 månader beroende på schaktets storlek.  De mest bullrande aktiviteterna kommer att förläggas under dagtid (klockan 07–19), men vissa arbetsmoment kan dock behöva göras under kvälls- och nattetid. Inför genomförande av bullrande arbetsmoment kommer VA SYD att informera närboende. Uppdaterad information finns också alltid tillgänglig på VA SYDs webbsida under rubriken Driftinformation.

Under tiden ett schakt byggs behöver grundvattennivån sänkas för att inte skapa för stort tryck underifrån, tills att schaktets botten är säkrad. Detta sker genom att grundvatten pumpas upp och leds bort, vilket sänker upplyftande krafter. Vattnet kommer att undersökas för föroreningar och hanteras utifrån resultaten.

Om det finns fastigheter i närheten som riskerar att få sättningar till följd av grundvattensänkningen, kommer detta att undvikas genom att vatten pumpas ner i marken för att säkerställa en tillräckligt hög grundvattennivå inom det aktuella området (så kallad infiltration). Kontrollprogram kommer att sättas upp med mätpunkter på fastigheter som är i riskzonen för sättningar. 

När grundvattennivån sjunker riskerar geoenergibrunnar inom påverkansområdet att inte fungera optimalt. Detta regleras genom ekonomisk ersättning, fastställd av mark- och miljödomstolen, till ägarna. 

Genom valet av tunnelborrmetoden EPB-TBM (Earth Pressure Balance – Tunnel Boring Machine) med segment lining, kommer tunnlarna att byggas helt täta i takt med att drivningen går framåt. Om ytterligare tätning krävs, vid exempelvis sprickzoner i kalkberget, kommer cement att användas som tätningsmaterial. Risken för att giftiga ämnen läcker ut i omgivningen är därmed obefintlig.

Avloppstunnel Norr planeras att drivas delvis genom Alnarpssänkan, men långt ovanför det djup där dricksvatten tas ut. Därför påverkas varken dricksvattentillgång eller -kvalitet. 

När tunnlarna och schakten är färdigbyggda, och MAXIMA övergår till att vara en del av det vanliga VA-systemet, sker ingen påverkan på varken grundvattennivåer eller -kvalitet.

Avloppstunnlarna är konstruerade för att vara självrensande, och inte kräva översyn och reparationer som innebär att människor behöver gå ner i tunneln. VA SYD planerar att kunna sköta inspektioner och underhåll med hjälp av kameraövervakning och fjärrstyrd utrustning.

Avloppsvattnet flödar bra med hjälp av självfall, och om något ändå skulle fastna längs vägen så kommer nästa större regn att lösa problemet. Avloppssystemets konstruktion gör också att översvämningar inte ska kunna uppstå i tunnlarna. Det kommer dock att finnas nedstigningsmöjligheter, för hantering av extrema situationer. 

Genom naturliga processer i avloppsvatten bryts ämnen ned, och nya bildas. En del ämnen är i gasform och kan vara hälsovådliga, exempelvis svavelväte. I avloppstunnlar finns därför ventilationssystem som ser till att sådana gaser ventileras ut på ett säkert sätt.

Eftersom avloppstunnlarna byggs med en lutning som möjliggör transport genom självfall, för en självrensande effekt och låg energiförbrukning, måste avloppsvattnet samlas på ett betydande djup i pumpstationen – och sedan pumpas upp till Sjölunda avloppsreningsverk. Med hjälp av avancerad teknik och tunnlarnas magasineringskapacitet kan flödet genom pumpstationen och in till reningsverket styras proaktivt utifrån olika scenarier, exempelvis inkommande regn. Detta ger möjlighet till både energi- och kapacitetsoptimering, och därmed en effektiv reningsprocess.

Sjölunda pumpstation byggs för att ta emot avloppsvatten från de båda avloppstunnlarna och pumpa det cirka 35 meter upp till Sjölunda avloppsreningsverk, med en maxkapacitet på 10 m³/s. 

Sjölunda pumpstation byggs redundant, så att en del ska kunna stängas och tillåta exempelvis underhåll medan den andra sidan är i drift. Pumpstationen förses också med reservkraft som vid bortfall från ordinarie nät fortsätter att försörja pumpstationen med elkraft.

Överföringsledningen från Borgeby ansluter till Avloppstunnel Norr vid schaktet i Hjärup, för att avloppsvatten från Bjärred ska kunna transporteras till Sjölunda avloppsreningsverk. Ledningen kommer att anläggas när övriga delar av MAXIMA är färdigbyggda, varför alla detaljer inte är riktigt på plats ännu.

När MAXIMA tagits i drift kommer Borgeby avloppsreningsverk att avvecklas.

Överföringsledningen blir 15 kilometer lång, och ska ligga 1,7─2,0 meter under mark. Den blir cirka 40─50 centimeter i diameter, och eventuellt blir det två parallella ledningar. Längs sträckan kommer det att behövas 2─3 pumpstationer, som tillsammans med självfallsprincipen transporterar avloppsvattnet framåt.