Frågor och svar

Avloppsreningssystemet MAXIMA är VA SYDs satsning på en ny regional infrastruktur för en hållbar avloppsrening i medlemskommunerna Burlöv, Lomma, Malmö och Svedala, som VA SYD samtidigt erbjuder att bli medlem. Det är en av regionens största infrastruktursatsningar i närtid och är en viktig förutsättning för att tillväxtregionen sydvästra Skåne ska kunna fortsätta växa. Med en gemensam lösning möter VA SYD behovet av utbyggnad och modernisering av avloppsreningen i kommunerna, värnar närliggande vattenmiljöer och möjliggör växande städer. 

MAXIMA omfattar i dagsläget ett nytt och robust Sjölunda avloppsreningsverk i Malmös utkant intill Öresund, utloppsledningar i Öresund, en ny stor pumpstation vid Sjölunda avloppsreningsverk, en avloppstunnel under centrala Malmö samt överföringsledningar och nödvändiga pumpstationer för att ansluta kommunerna Burlöv, Lomma och Svedala till Sjölunda avloppsreningsverk. 

Det blir mer samhällsekonomiskt att bygga ut på en plats istället för flera lokala reningsverk. Sjölunda avloppsreningsverk är en mer lämplig mer lämplig placering med tanke på både vattenmiljöpåverkan och stadsutveckling. 

När vi bygger ut Sjölunda avloppsreningsverk i Malmö, bygger och moderniserar vi för regionen. Det kan innebära att samhället inte längre behöver flera lokala reningsverk, och platsen kan därmed användas till annat efter avveckling. Det blir mer ekonomiskt för respektive kommun att inte behöva bygga ut och modernisera sitt lokala avloppsreningsverk.

Det finns ingen motsättning mellan att planera för att utveckla vårt huvudsystem för en regional avloppsvattenrening och nya avloppstekniker. Det är emellertid viktigt att förstå att den VA-infrastruktur som vi har idag, och som vi är helt beroende av, har byggts upp under ett drygt århundrade. Detta behöver skötas, förnyas och anpassas till nya krav.

Att bygga om detta till något annat som exempelvis fastighetsnära lösningar skulle ta mycket lång tid till svåröverskådliga kostnader, eftersom de tekniska lösningarna inte finns i någon större skala idag. Oavsett hur utvecklingen går behöver vi ett hållbart och robust VA-system som håller över tid. 

Nu pågår arbetet med att få till ett genomförandeavtal med berörda kommuner. Det är nödvändigt för att VA SYD ska få fortsätta planeringen och genomförandet av MAXIMA. 

Du kan läsa mer om beslutsprocessen här.

Om inbjudna kommuner tackar nej till en regional lösning, innebär det att kommunerna behöver bygga ut och modernisera sina lokala avloppsreningsverk. Detta för att kunna hantera en stark befolkningstillväxt och en skarpare miljölagstiftning.

Tanken om att en regional utbyggnad är bättre än flera lokala utbyggnader, tar stöd i vår samlade expertis på VA SYD, utredningar och rapporter samt omvärldsanalyser från svenska branschföreningen Svenskt Vatten. Du kan detta material under Informationsmaterial och Utredningar och rapporter.

Svenskt Vatten påvisar att det krävs en större organisation och samverkan för att klara krav på kostnader, personal, kompetens och avancerad reningsteknik. Du kan läsa mer om detta i Svenskt Vattens investeringsrapport från 2020. 

Investeringar i uppsaling och rening av avloppsvatten är nödvändig för att städerna ska kunna växa. Vårt nuvarande VA-system är gammalt och klarar inte utmaningarna i klimatförändringar, befolkningsökning och ny miljölagstiftning. Med MAXIMA moderniserar vi avloppsreningen för att hantera dessa behov. 

I driftskedet kommer det nya avloppsreningssystemet främst att påverka vår vattenmiljö på två sätt.

Med ny reningsteknik på Sjölunda avloppsreningsverk och nya utloppsledningar längre ut i Öresund blir det en stor förbättring. Det gör att vi minskar påverkan jämfört med idag, när befintlig utloppsledning mynnar ut kustnära i ett mer stillastående vatten i Lommabukten. Dessutom minskar vi utsläppet till åar (Lödde å och Sege å) som rinner ut i Lommabukten när lokala verk kan stängas.

Den andra miljöpåverkan sker genom bräddningar, det vill säga när vattenmängden blir större än vad avloppssystemet kan hantera och vi av säkerhetsskäl släpper ut orenat avloppsvatten i närmaste vattendrag. Idag sker bräddning i Malmös kanaler cirka en gång i veckan. När vi tar den nya avloppstunneln i drift (som ska gå under centrala Malmö) beräknar vi att bräddning bara sker en till två gånger vart tionde år. Det nya avloppsreningsverket i Sjölunda byggs så att ingen bräddning sker från själva verket och hela systemet ska kunna hantera ett så kallat 10-års regn.

I övrigt kommer transporten av avloppsvatten sköta sig själv med hjälp av självfall, vilket betyder att vattnet rinner av egen kraft fram till en pumpstation vid avloppsreningsverket i Sjölunda. Där kommer avloppsvattnet lyftas cirka 30 meter från tunnelns botten upp till reningsverket. 

Med gemensamma ekonomiska krafter och samlad kompetens kan vi investera i ett säkert och robust verk. Vi kommer att bygga in lösningar i det nya avloppsreningsverket som skyddar mot driftsstörningar och vi kommer att investera i reservsystem som gör att verket kan fortsätta att ta emot avloppsvatten, om en störning ändå inträffar.

Vi ska också bygga det nya avloppsreningsverket så att det står skyddat vid väntad havsnivåhöjning (fram till år 2100).

Detta utreder och bevakar vi löpande. Vår ambition är att belasta miljön så lite som möjligt under byggskedet. 

Genomförda utredningar visar att miljöpåverkan under byggskedet är begränsad och pågår under en begränsad tid. De byggmetoder vi planerar att använda är väl beprövade (tunneldrivning och stödväggar), och innebär en begränsad miljöpåverkan vad gäller både buller, vibrationer och grundvatten. För att minska miljöpåverkan ytterligare planerar VA SYD olika skyddsåtgärder så som bullerplank och behandling av vatten innan det släpps till diken eller vattendrag. 

Inför anläggning av nya utloppsledningar i Öresund har vi utrett och analyserat hur vi kan minimera vår påverkan på känsliga naturområden (Natura2000-område och naturreservat). Vår påverkan bedöms bli relativt kortvarig och återhämtningstiden för ålgräs och fisk bedöms som hanterbar.

Den faktiska kostnadsbilden växer fram efter hand, i takt med att vi vet mer om bland annat byggnadstekniska förutsättningar. Vi säkrar att det blir samhällsekonomiskt genom att analysera nytta, konsekvens och kostnad löpande. Vi håller nere kostnaden genom att vi är flera som går samman och delar på investeringar.

Det här är stora investeringar som är nödvändiga för att vårt samhälle ska kunna växa och fungera utan negativ påverkan på vår hälsa och miljö. Det är också nödvändiga investeringar för att vi ska kunna uppfylla skärpta miljökrav.

VA SYD tar fram ett förslag på hur de berörda kommunerna ska kunna dela på kostnaden, vilket blir ett underlag till vårt genomförandeavtal med respektive kommun. 

Oavsett genomförande av vår infrastruktursatsning kommer VA-taxan (din vattenräkning) att behöva höjas successivt till en möjlig fördubbling inom 20 år, enligt branschföreningen Svenskt Vatten. Vatten- och avloppshanteringen lider idag av ett omfattande eftersatt underhåll och investeringsglapp i Skåne och i hela Sverige.

Principen för hela hanteringen av avloppsvatten, dricksvatten och avfall är att det är kunderna som betalar genom en avgift bestämd genom taxan. Det är självkostnadsprincipen som råder, det är alltså ingen vinstgivande verksamhet.

Vi planerar för att vi har ett nytt regionalt verk igång från 2032. En växande befolkning och vattenmiljön i regionen kräver detta. Tidplanen är beroende av att pågående tekniska utredningar, genomförandeavtal och nya miljötillstånd inte drar ut på tiden.

Vi planerar att hela anläggningen från start kan klara ett beräknat flöde fram till 2045. Det är så långt vi kan få relativt säkra prognoser på befolkningstillväxten i regionen. Vi planerar att bygga det nya avloppsreningsverket på ett sätt som gör att vi kan uppgradera och förändra verket i takt med nya behov och ny teknik.

Sjölunda avloppsreningsverk tar idag emot avloppsvatten från motsvarande 350 000 personer i regionen. År 2045 beräknas Sjölunda kunna rena avloppsvatten från 550 000 personer. 

Det tar uppemot åtta år att bygga ett nytt regionalt avloppsreningssystem. Under den tiden fortsätter tillväxten, utvecklingen av teknik och digitalisering. I planeringen av det nya regionala reningsverket Sjölunda tar vi höjd för detta. Från start planerar vi för att reningsverket ska klara nya och ökade miljökrav och behoven från kommunerna Burlöv, Lomma, Malmö och Svedala fram till 2045. Design och utformning anpassar vi så att det löpande går att uppgradera efter nya krav och ny teknik, även efter år 2045.

VA SYD har utrett placeringen av det nya avloppsreningsverket och kommit fram till att den bästa placeringen är på samma plats som Sjölunda avloppsreningsverk ligger idag, i Norra hamnen i Malmö. Detta stödjs också av dialog med Malmö stad när man tittat på alternativa platser. I aktuellt område planerar Malmö stad inga bostäder. Flera industrier ligger nära för att kunna utveckla kretsloppsvänliga samarbeten med Sjölunda avloppsreningsverk. Öresund är också en så pass stor mottagare av avloppsvatten att miljön inte tar skada efter investering i bättre reningsteknik och en utbyggnad av verket. Du kan läsa mer om detta i Lokaliseringsutredningen på sidan Utredning och rapporter. 

Vår förstudie, våra projektmål och specifika förutsättningar, har lett fram till att vi väljer att gå vidare med MBR (membranbioreaktor). 

MBR står för membranbioreaktor. Det är en biologisk process för att rena avloppsvatten där det renade vattnet skiljs från slammet genom membran. Dessa membran har väldigt små porer som endast släpper igenom det renade vattnet men inte slammet. En MBR producerar ett väldigt rent vatten tack vare membranen och behöver ett begränsat fysiskt område på avloppsreningsverket, det är alltså en yteffektiv process.

Den biologiska reningen av avloppsvattnet sker på samma sätt med mikroorganismer i både en aktivt slam-process, som används idag, och en MBR-process. Det som skiljer processerna åt är tekniken man använder i slutet för att skilja på slammet (föroreningarna) och det renade vattnet. I dagens process avskiljs slammet genom gravitation medan man i en MBR använder sig av membran som har väldigt små porer som stoppar slammet och släpper igenom det renade vattnet. MBR står för membranbioreaktor. En MBR är mindre platskrävande än dagens aktivt slam-process, men kräver mer energi. 

I förstudien av ett ut- och ombyggt Sjölunda avloppsreningsverk har vi inledningsvis utgått ifrån alla tekniker som är möjliga för ett nytt avloppsreningsverk. Det finns ganska likvärdiga processer att välja mellan, därför behövde vi göra en djupgående utvärdering. Styrande i denna har varit hur vi bäst möter våra projektmål för det nya avloppsreningsverket. Vi har projektmål kopplade till driftsäkerhet, flexibilitet, klimat- och energieffektivitet men även resurseffektivitet och arbetsmiljö. Utöver projektmålen behöver vi ta hänsyn till hela byggprocessen och förutsättningarna att vi ska bygga nytt samtidigt som vi har en befintlig drift igång på samma plats. Summerat blir MBR det mest fördelaktiga alternativet.

Malmös nuvarande system som pumpar avloppsvatten från centrala Malmö till Sjölunda avloppsreningsverk är gammalt, med delar från början av 1900-talet. Malmö behöver ett nytt system för att hantera en stark befolkningsökning och nya miljökrav. En tunnel ger Malmö möjlighet att växa och utvecklas hållbart som stad.

I november 2019 fattade Malmö kommunfullmäktige ett inriktningsbeslut att tunneln ska byggas.

En tunnel ger flera positiva samhällseffekter:

• Ett robust avloppssystem som håller 100 år och möter befolkningsökningen.
• Mycket mindre trafikstörningar vid byggnation och framtida underhåll.
• Minskad belastning på våra vattenmiljöer.
• Bättre förutsättningar för stadsutveckling eftersom tunneln byggs på ett betydande djup.
• Minskad risk för källaröversvämningar nära Malmös kanaler.
• Minskade kostnader för ett nytt Sjölunda avloppsreningsverk. Tunneln har en magasinerande funktion som avlastar reningsverket.

En avloppstunnel bygger vi med en stor tunnelborrmaskin som drivs fram på 17–30 meters djup. Tunneldrivningen märks knappast ovan mark. Påverkan på omgivningen sker främst vid tunnelschakten där vi lyfter ner maskinen och tar bort jordmassor. Avloppstunneln får en diameter på cirka 5 meter. Tunnelns dimension gör att vi kan klara av klimatförändringar och växande städer i många decennier. Lutningen på tunneln gör att vattnet färdas med hjälp av självfall. 

En ledning grävs ned ytligt på 3–5 meters djup och kräver ett större arbetsområde längs hela sträckan. En ledning innebär också att vi behöver bygga pumpstationer utmed sträckan för att hjälpa vattnet framåt. 

Föroreningsbelastningen av Malmös kanaler kommer att minska avsevärt med en avloppstunnel. Tunneln minskar utsläpp av orenat avloppsvatten (det vi kallar bräddning), vilket sker vid skyfall, med 90 procent. En tunnel minskar även utsläppen till Industrihamnen och Sege å.

Den preliminära sträckningen för huvudtunneln är från Turbinen (vid Tekniska museet) i Malmö via Norra hamnen till Sjölunda avloppsreningsverk. De två anslutande mikrotunnlarna planeras gå från Värnhemstorget till Skruvgatan och från Spillepengens pumpstation till Sjölundas pumpstation. 

Planen är att avloppstunneln ska stå klar samtidigt som de andra delarna i avloppsreningssystemet MAXIMA. Hela MAXIMA ska kunna tas i drift 2032 enligt aktuell tidplan. 

Nej, en avloppstunnel gynnar stadsutvecklingen. Den byggs djupt under andra ledningar och gör det möjligt att ta emot en större mängd avloppsvatten från fler bostäder och verksamheter.

Avloppstunneln minimerar riskerna för källaröversvämningar i områdena: Ribersborg, Kronprinsen, Fågelbacken, Gamla Staden, Rörsjöstaden, Slussen, Östervärn och Segevång. För att minska negativa effekter av skyfall och höjda vattennivåer i hela Malmö, arbetar vi på VA SYD och Malmö stad efter en gemensam handlingsplan – Tillsammans gör vi plats för vattnet.

Tidigare planerad avloppstunnel från Lund är nu delvis ersatt med nya överföringsledningar, för att säkra anslutningar till det nya Sjölunda avloppsreningsverket från Burlövs och Lomma kommun.

Under våren 2022 valde Lunds kommun att gå en annan väg för Lunds framtida avloppsvattenrening. För att möta Lunds behov går VA SYD vidare med utbyggnad och ombyggnad av Källby avloppsreningsverk. 

Svedala ansluter till det nya avloppsreningsverket på Sjölunda genom en ny överföringsledning mellan Svedala och Jägersro. Från Jägersro finns idag redan en befintlig ledning som leder in till Malmö. Här kommer den ökade avloppsmängden fångas upp av den nya avloppstunneln under Malmö.

Innan vi börjar bygga avloppstunneln under Malmö och nya ledningar för att ansluta kommunerna kommer vi att teckna avtal om markupplåtelse med de fastighetsägare som äger bebyggda såväl som obebyggda fastigheter utmed aktuell sträckning. Detta avtal reglerar bland annat var tunneln och ledningar ska placeras och vilken ersättning du som markägare får. 

VA SYD kommer att kontakta varje enskild mark-/fastighetsägare via brev eller personliga besök för att presentera markupplåtelseavtalet. Vi kommer även informera om de principer som styr när vi värderar och ersätter fastighetsägare för intrång, påverkan på grund av bygget av tunneln/ledningar. Vi strävar alltid efter att komma överens med dig som fastighetsägare. Genom att underteckna ett markupplåtelseavtal godkänner du som fastighetsägare att tunneln/ledningen får byggas enligt en bestämd sträckning på din fastighet. Markupplåtelseavtalet ger VA SYD rätt att bygga och förvalta den nya infrastrukturen. Avtalet reglerar vilka villkor som ska gälla när vi som ledningsägare tar marken i anspråk samt vilka ersättningsprinciper som ska gälla för intrång och reglering av eventuella skador. Med markupplåtelseavtalen som grund kommer VA SYD att ge Lantmäteriet i uppdrag att besluta om ledningsrätt. Ledningsrätten innebär att villkoren i avtalen omvandlas till en juridisk rättighet som tydligt redovisas i fastighetsregistret och i registerkartan som tillhör fastighetsregistret. 

Om du väljer att inte teckna avtal med oss, lämnas frågan över till Lantmäteriet för att pröva om det enligt gällande lagstiftning är möjligt att fatta beslut om ledningsrätt. Du kan också välja att skriva under avtalet utan att acceptera ersättningen vi erbjuder. I så fall är vi överens om alla andra villkor i avtalet och det är enbart frågan om ersättning som lämnas till Lantmäteriet.

VA SYD erbjuder berörda fastighetsägare en engångsersättning. Denna grundas på en bedömning av vad intrånget på fastigheten är värt. Principerna för ersättningen regleras i Expropriationslagen som säger att fastighetsägaren ska få en ersättning utifrån en bedömd marknadsvärdeminskning plus ett påslag om 25 procent. Vi ersätter också eventuella skador på byggnader och annan egendom som kan uppstå när tunneln byggs.

En teknisk utredning kommer göras av vilka fastigheter som kan komma att påverkas av buller och vibrationer under tiden för byggandet av avloppstunneln. Påverkan kan ske på grund av själva byggandet av tunneln men även av exempelvis tunga transporter. De fastigheter som är riskzonen för påverkan kommer att besiktigas och dokumenteras före byggstart. 

Byggmetoderna vi planerar att använda är väl beprövade och innebär en begränsad påverkan vad gäller både buller, vibrationer och grundvatten. Tunneln byggs på mellan 17–30 meters djup och tunnelborren rör sig snabbt framåt. Det innebär att en fastighet kan känna av vibrationer från borren under längst en vecka. Schakt som används för bland annat transport av schaktmassor, kommer att vara aktiva cirka 1,5 år.

Alla byggnader och anläggningar som kan påverkas av avloppstunnelbygget besiktas av ett oberoende besiktningsföretag, både före och efter arbetet. VA SYD kommer att besiktiga alla byggnader som bedömts vara i riskzonen för skador. Vi kontaktar dig i god tid innan vi börjar våra arbeten, så att du är förberedd och kan fundera på eventuella frågor.

Om du upptäcker en skada på din fastighet efter att vi byggt i ditt område kan du ansöka om ersättning. Ett oberoende besiktningsföretag gör då en skadeutredning för att bedöma orsakssambandet mellan skadan och utförda arbeten. Du ersätts fullt ut för de skador som bedöms vara orsakade av tunnelbygget.

För att kunna bygga och driva avloppsreningssystemet MAXIMA, måste VA SYD erhålla miljötillstånd enligt kap. 9 och 11 i miljöbalken. Denna lagstiftning reglerar verksamheter med påverkan på hälsa och miljö. Ansökan om tillstånd lämnas in till Mark-och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt, som handlägger mål rörande miljö-och vattenfrågor för vår region. De gör en bedömning om bygg och drift av det nya avloppsreningssystemet är förenligt med miljöskyddslagarna.

Prövningstiden i mark- och miljödomstolen är en process som kan ta cirka två år. När domstolen får ta del av ansökan bedömer de först om ansökan behöver kompletteras på något sätt. När ansökan är komplett gör de en så kallad kungörelse (annonsering) i ortspress. Då inleds en remisstid när berörda, allmänhet, kommuner, länsstyrelsen och andra myndigheter får ta del av planerna för MAXIMA och möjlighet att yttra sig i målet. De yttranden som kommer in får VA SYD bemöta. När remisstiden är över håller domstolen en huvudförhandling som är öppen för alla. Förhandlingen kommer troligtvis att hållas i Malmö.

Ansökan om tillstånd resulterar in en dom där det framgår om verksamheten får bedrivas eller inte, samt vilka villkor som gäller för tillståndet. Domen kan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) av dig eller andra som är berörda. Sista datum för att överklaga framgår av domen.
 

Ja, det kan du. Domstolen kommer att kungöra (annonsera) i ortstidning när ansökan är komplett. Då påbörjas en remisstid när du kan lämna synpunkter på det planerade avloppsreningssystemet. Du är också välkommen under huvudförhandlingarna som troligtvis kommer att hållas i Malmö.

Ansökningshandlingarna finns tillgängliga på vår webbsida. Du hittar ansökningshandlingarna här. 

Samrådsprocessen utgör en viktig del av tillståndsansökan. Genom samråd får berörda parter möjlighet att påverka genom att lämna in sina synpunkter.

VA SYD och länsstyrelsen har tillsammans utvärderat att verksamheten anses ha en betydande miljöpåverkan, vilket medför att det krävs en mer detaljerad miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och samrådet utvidgas för att inkludera fler intressenter. Efter samråden sammanställs en samrådsredogörelse som innehåller bemötanden till inkomna yttranden och synpunkter samt redogörelse för genomförda samrådsmöten med berörda intressenter. VA SYD har genomfört flera samråd och kompletterande samråd inom ramen för MAXIMA. Läs mer om samråden här.