Frågor och svar

Avloppsreningssystemet MAXIMA är VA SYDs satsning på en ny regional infrastruktur för en hållbar och robust avloppsrening i medlemskommunerna Burlöv, Lomma, Lund och Malmö. Det är en av regionens största infrastruktursatsningar i närtid och är en viktig förutsättning för att tillväxtregionen sydvästra Skåne ska kunna fortsätta växa. Med en gemensam lösning möter VA SYD behovet av utbyggnad och modernisering av avloppsreningen i kommunerna, värnar närliggande vattenmiljöer och möjliggör växande städer. 

Vi ser flera faktorer i omvärlden som ställer krav på VA-verksamheten och som VA-planeringen måste ta hänsyn till, exempelvis:
•    en växande befolkning, vilket medför nödvändig utbyggnad av befintligt VA-system
•    avloppsreningsverk i behov av upprustning
•    nya och skarpare reningskrav 
•    klimatanpassning 
•    omställning av VA-verksamheter i Sverige mot större enheter.

Läs mer om vilka samhällsnyttor MAXIMA tillför vårt samhälle och vår miljö

Avloppsreningssystemet MAXIMA Systemet består av flera delar – ett nytt Sjölunda avloppsreningsverk i Malmö med nya utloppsledningar i Öresund, en ny stor pumpstation vid Sjölunda, en avloppstunnel under Malmö samt en avloppstunnel från Lund. Systemet ska möta behovet av avloppsrening i kommunerna Burlöv, Lomma, Lund och Malmö samt ta emot avloppsvatten från delar av kommunerna Staffanstorp och Svedala.

Att bygga avloppsreningssystemet MAXIMA beräknas kosta 17,5 miljarder kronor fram till 2035. Kostnaden ska fördelas på ett rättvist och hållbart sätt mellan de kommuner som har nytta av anläggningen.

Det blir mer samhällsekonomiskt gynnsamt att bygga ut på en plats istället för flera lokala reningsverk. Sjölunda avloppsreningsverk är en lämplig placering med tanke på både vattenmiljöpåverkan och stadsutveckling. 

När vi bygger ut Sjölunda avloppsreningsverk i Malmö, moderniserar vi avloppsreningen i alla de medverkande kommunerna. Det innebär att mindre, lokala reningsverk kan avvecklas, och området användas till annat. Det blir mer kostnadseffektivt för respektive kommun att inte behöva bygga ut och modernisera sitt lokala avloppsreningsverk.

Det finns ingen motsättning mellan att utveckla vårt huvudsystem för en regional avloppsvattenrening och nya avloppstekniker. Det är emellertid viktigt att förstå att den VA-infrastruktur som vi har idag, och som vi är helt beroende av, har byggts upp under ett drygt århundrade. Denna behöver skötas, förnyas och anpassas till nya krav.

Att bygga om denna till något annat, som exempelvis fastighetsnära lösningar, skulle ta mycket lång tid och medföra svåröverskådliga kostnader, eftersom de tekniska lösningarna inte finns i någon större skala idag. Oavsett hur utvecklingen går, behöver vi ett hållbart och robust VA-system som håller över tid. 

Under våren 2024 godkändes ett investeringsavtal för MAXIMA av de berörda kommunerna Burlöv, Lomma, Lund och Malmö, vilket gjorde det möjligt för VA SYDs förbundsfullmäktige att ta ett genomförandebeslut i juni 2024.  

Du kan läsa mer om beslutsprocessen här.

Om kommunerna Burlöv, Lomma, Lund och Malmö hade tackat nej till en regional lösning, hade det inneburit att kommunerna behövt bygga ut och modernisera sina lokala avloppsreningsverk för att kunna hantera en stark befolkningstillväxt och en skarpare miljölagstiftning.

Slutsatsen att en regional utbyggnad är bättre än flera lokala utbyggnader tar stöd i den samlade expertis som finns på VA SYD, utredningar och rapporter samt omvärldsanalyser från svenska branschföreningen Svenskt Vatten. Du kan ta del av historiken här: Informationsmaterial och Utredningar och rapporter.

Svenskt Vatten påvisar att det krävs en större organisation och samverkan för att klara krav på kostnader, personal, kompetens och avancerad reningsteknik. Du kan läsa mer om detta i Svenskt Vattens investeringsrapport från 2023. 

Investeringar i hantering och rening av avloppsvatten är nödvändig för att städerna ska kunna växa. Vårt nuvarande VA-system är gammalt och klarar inte utmaningarna i form av befolkningsökning, ny miljölagstiftning och klimatförändringar. Med MAXIMA moderniserar vi avloppsreningen för att hantera dessa behov. 

När det står färdigt kommer det nya avloppsreningssystemet främst att förbättra vattenmiljön på två sätt.

•    Renare vatten släpps ut längre ut i Öresund
Med ny, effektivare reningsteknik på Sjölunda avloppsreningsverk och nya utloppsledningar längre ut i Öresund minskar påverkan på vattenmiljön i området avsevärt jämfört med idag, när befintlig utloppsledning mynnar ut kustnära i ett mer stillastående vatten i Lommabukten. När lokala verk kan stängas minskar dessutom utsläppen till vattendrag inåt land (Höje å, Lödde å och Sege å) som rinner ut i Lommabukten.

•    Minimerat behov av så kallad bräddning
Med MAXIMA minskar vi behovet av bräddning ner till ett minimum, från att idag ske cirka en gång i veckan. MAXIMA ska kunna hantera ett så kallat 10-årsregn, vilket innebär att bräddning beräknas att endast behöva göras en till två gånger under en tioårsperiod. När Sjölunda avloppsreningsverk byggts om och ut kommer ingen bräddning från själva verket att behöva göras, eftersom tunnlarnas magasinerande effekt ger möjlighet att kontinuerligt reglera hur mycket vatten som kommer in till avloppsverket.
Bräddning innebär att vi måste släppa ut orenat avloppsvatten i närliggande vattendrag, exempelvis Malmös kanaler eller Öresund, på grund av att vattenmängden är större än vad avloppssystemet kan hantera. Om exempelvis en pumpstation eller någon annan anläggningsdel svämmar över, riskerar viktig utrustning att förstöras, vilket kan orsaka stora problem och kostnader. 

Med gemensamma ekonomiska krafter och samlad kompetens kan vi investera i ett säkert och robust avloppsreningsverk. Vi kommer att bygga in lösningar som skyddar mot driftsstörningar samt investera i reservsystem som gör att verket kan fortsätta att ta emot avloppsvatten om en störning ändå inträffar.

Vi ska också bygga det nya avloppsreningsverket så att det står skyddat vid väntad havsnivåhöjning (beräkningar fram till år 2100).

Detta utreder och bevakar vi löpande. Vår ambition är att belasta den omgivande miljön så lite som möjligt under byggskedet. 

De utredningar som vi genomfört visar att påverkan på omgivningen under byggskedet är begränsad vad gäller både omfattning och tid. De byggmetoder vi planerar att använda är väl beprövade (tunneldrivning och stödväggar), och innebär en begränsad påverkan vad gäller buller, vibrationer och grundvatten. För att minska påverkan ytterligare planerar VA SYD olika skyddsåtgärder så som bullerplank och behandling av vatten innan det släpps till diken eller vattendrag. 

Inför anläggning av nya utloppsledningar i Öresund har vi utrett och analyserat hur vi kan minimera vår påverkan på känsliga naturområden (Natura2000-område och naturreservat). Vår påverkan bedöms bli relativt kortvarig och återhämtningstiden för ålgräs och fisk bedöms som hanterbar.

Dessa stora investeringar är nödvändiga för att vår region ska kunna växa och fungera utan negativ påverkan på vår hälsa och miljö samt för att avloppsreningen ska uppfylla skärpta miljökrav. Eftersom flera kommuner går samman, hålls kostnaderna för respektive kommun nere. Genom att löpande analysera nytta, konsekvens och kostnader, säkerställer vi att satsningen blir samhällsekonomiskt gynnsam. 

En kostnadsfördelning har beslutats i ett investeringsavtal mellan respektive kommunfullmäktige i kommunerna Burlöv, Lomma, Lund och Malmö.  

Oavsett genomförandet av MAXIMA kommer VA-taxan (din vattenräkning) att behöva höjas successivt till en möjlig fördubbling inom 20 år, enligt branschföreningen Svenskt Vatten. Vatten- och avloppshanteringen lider idag av ett omfattande eftersatt underhåll och investeringsglapp i Skåne och i hela Sverige.

Principen för hela hanteringen av avloppsvatten, dricksvatten och avfall är att det är kunderna som betalar genom en bestämd avgift (VA-taxan). Det är självkostnadsprincipen som råder, det är alltså ingen vinstgivande verksamhet.

Vi planerar för att ha ett nytt regionalt verk igång någon gång cirka 2035, vilket är nödvändigt för att kunna klara en växande befolkning och skydda vattenmiljön i regionen. Tidplanen är beroende av att pågående tekniska utredningar och nya miljötillstånd inte drar ut på tiden.

Vi planerar att hela anläggningen från start kan klara ett beräknat flöde fram till 2045, vilket är så långt vi kan få relativt säkra prognoser på befolkningstillväxten i regionen. Vi planerar att bygga det nya avloppsreningsverket så att vi kan uppgradera och förändra verket i takt med nya behov och ny teknik.

Sjölunda avloppsreningsverk tar idag emot avloppsvatten från motsvarande 300 000 personer. När MAXIMA är färdigbyggt beräknas Sjölunda kunna rena avloppsvatten från cirka 700 000 personer eller 820 000 personekvivalenter* med möjlighet att bygga ut för ytterligare 100 000 personekvivalenter.

*Med en personekvivalent menas den mängd föroreningar som motsvarar det genomsnittliga utsläppet per person och dygn (från hushåll, industri, serviceanläggningar med mera).

Det tar cirka 10 år att bygga ett nytt regionalt avloppsreningssystem. Under den tiden fortsätter tillväxten, och utvecklingen av teknik och digitalisering. I planeringen av det nya regionala reningsverket Sjölunda tar vi höjd för detta. Från start planerar vi för att reningsverket ska klara nya och hårdare miljökrav samt behoven från kommunerna Burlöv, Lomma, Lund och Malmö fram till 2045. Vi anpassar design och utformning så att det löpande går att uppgradera efter nya krav och ny teknik, även efter år 2045.

VA SYD har utrett placeringen av det nya avloppsreningsverket och kommit fram till att den bästa placeringen är på samma plats som Sjölunda avloppsreningsverk ligger idag, i Norra hamnen i Malmö. Detta stöds också av dialog med Malmö stad när man tittat på alternativa platser. I aktuellt område planerar Malmö stad inga bostäder. Flera industrier ligger nära för att kunna utveckla kretsloppsvänliga samarbeten med Sjölunda avloppsreningsverk. Öresund är också en så pass stor mottagare av avloppsvatten att miljön inte tar skada efter investering i bättre reningsteknik och en utbyggnad av verket. Du kan läsa mer om detta i Lokaliseringsutredningen på sidan Utredning och rapporter. 

Det finns flera ganska likvärdiga processer att välja mellan, och därför genomförde vi en djupgående utvärdering som inkluderade alla tänkbara tekniker. Styrande i utvärderingen har varit hur vi bäst möter våra projektmål kopplade till driftsäkerhet, flexibilitet, klimat- och energieffektivitet men även resurseffektivitet och arbetsmiljö. Utöver projektmålen tar vi hänsyn till hela byggprocessen och förutsättningarna att vi ska bygga nytt samtidigt som vi har befintlig drift igång på samma plats.

Summerat blir membranbioreaktor (MBR) det mest fördelaktiga alternativet. Det är en biologisk process för att rena avloppsvatten där det renade vattnet skiljs från slammet genom membran. Dessa membran har väldigt små porer som endast släpper igenom det renade vattnet men inte slammet. En MBR producerar ett väldigt rent vatten tack vare membranen och behöver ett begränsat fysiskt område på avloppsreningsverket, det är alltså en yteffektiv process.

Den biologiska reningen av avloppsvattnet sker på samma sätt med mikroorganismer i både en aktivt slam-process, som används idag, och en membranbioreaktorprocess (MBR). Det som skiljer processerna åt är tekniken man använder i slutstegen, för att skilja på slammet (föroreningarna) och det renade vattnet. I dagens process avskiljs slammet genom gravitation medan man i en membranbioreaktor (MBR) använder sig av membran som har väldigt små porer, som stoppar slammet men släpper igenom det renade vattnet. En membranbioreaktor (MBR) är mindre platskrävande än dagens aktivt slam-process, men kräver mer energi. 

Med effektivare reningsteknik och helt nya utloppsledningar från Sjölunda avloppsreningeverk ut i Öresund, kommer det renade vattnet att innehålla avsevärt mindre föroreningar samt ledas längre ut i ett mer strömt vatten. På så sätt skyddas mindre vattendrag inåt land, Lommabuktens badvatten och skyddsvärda Natura 2000-områden i betydligt högre grad. En minskad övergödningen i Lommabukten gynnar särskilt förekomsten av ålgräs, som är en art med viktiga ekologiska funktioner. 

De nya utloppsledningarna från Sjölunda avloppsreningsverk blir cirka 4 kilometer långa, mot dagens 2 kilometer, och anläggs på havsbotten. Närmast land läggs de i en muddrad ränna och längre ut fästs de med pålar för att inte påverkas av strömkrafter. Eftersom ledningarna inte kommer att sticka upp ovanför havsbotten förrän cirka 2 kilometer från land, begränsas inte sedvanlig användning av området för exempelvis fritidsbåtar. Det kommer dock att vara ankringsförbud inom anläggningens gränser, som markeras på sjökort.
 

En avloppstunnel byggs med en stor tunnelborrmaskin som drivs fram på cirka 25-30 meters djup. Tunneldrivningen märks knappast ovan mark. Påverkan på omgivningen sker främst vid tunnelschakten, där vi lyfter ner maskinen och tar bort jordmassor. 

MAXIMAs huvudtunnlar kommer att ha en diameter på cirka 5 meter. Tunnlarnas dimension gör att vi kan klara av klimatförändringar och växande städer i många decennier framåt. Tunnlarnas lutning gör att avloppsvattnet färdas med hjälp av självfall. 

En ledning grävs ned ytligt på 3-5 meters djup och kräver ett större arbetsområde längs hela sträckan. En ledning innebär också att vi behöver bygga pumpstationer utmed sträckan för att hjälpa vattnet framåt. 

Tunnlar för avloppsvatten blir alltmer vanliga i tätbebyggda samhällen och regioner med stark befolkningstillväxt. I de nordiska länderna finns befintliga och planerade avloppstunnlar bland annat i Köpenhamn, Stockholm, Göteborg, Oslo och Helsingfors. 

Planen är att avloppstunnlarna ska stå klara samtidigt som de andra delarna i avloppsreningssystemet MAXIMA. Enligt gällande plan ska hela MAXIMA kunna tas i drift cirka 2035. 

Avloppstunnlarna i MAXIMA är konstruerade för att vara självrensande, och inte kräva översyn och reparationer som innebär att man behöver gå ner i tunneln. Avloppsvattnet flödar bra med hjälp av självfall, och om något ändå skulle fastna längs vägen så kommer nästa större regn att lösa problemet. Avloppssystemets konstruktion gör också att översvämningar inte ska kunna uppstå i tunnlarna. Det kommer dock att finnas nedstigningsmöjligheter, för hantering av extrema situationer. 

Genom naturliga processer i avloppsvatten bryts ämnen ned, och nya bildas. En del ämnen är i gasform och kan vara hälsovådliga, exempelvis svavelväte. I avloppstunnlar finns därför ventilationssystem som ser till att sådana gaser ventileras ut på ett säkert sätt.

Det nuvarande system som pumpar avloppsvatten från centrala Malmö till Sjölunda avloppsreningsverk är gammalt, med delar från början av 1900-talet. Malmö behöver ett nytt system för att hantera en stark befolkningsökning och nya miljökrav. En tunnel ger Malmö möjlighet att växa och utvecklas hållbart som stad.

En tunnel ger flera positiva samhällseffekter:

• Ett robust avloppssystem som håller 100 år och möter befolkningsökningen.
• Mycket mindre trafikstörningar vid byggnation och framtida underhåll.
• Minskad belastning på våra vattenmiljöer.
• Bättre förutsättningar för stadsutveckling eftersom tunneln byggs på ett betydande djup.
• Minskad risk för källaröversvämningar nära Malmös kanaler.
• Minskade kostnader för ett nytt Sjölunda avloppsreningsverk. Tunneln har en magasinerande funktion som avlastar reningsverket.

Föroreningsbelastningen av Malmös kanaler kommer att minska avsevärt med en avloppstunnel. Framför allt minimeras behovet av utsläpp av orenat avloppsvatten (så kallad bräddning), vilket kan ske vid kraftiga regn. En tunnel minskar även utsläppen till Industrihamnen och Sege å.

Läs mer om bräddning här

Den preliminära sträckningen för huvudtunneln är från Turbinen (vid Tekniska museet) i Malmö via Norra hamnen till Sjölunda avloppsreningsverk. De två anslutande mikrotunnlarna planeras att gå från Värnhemstorget till Skruvgatan och från Spillepengens pumpstation till Sjölundas pumpstation. 

Nej, en avloppstunnel gynnar stadsutvecklingen. Den byggs djupt under andra ledningar och gör det möjligt att ta emot en större mängd avloppsvatten från fler bostäder och verksamheter.

Avloppstunneln minimerar riskerna för källaröversvämningar i områdena: Ribersborg, Kronprinsen, Fågelbacken, Gamla Staden, Rörsjöstaden, Slussen, Östervärn och Segevång.

För att minska negativa effekter av skyfall och höjda vattennivåer i hela Malmö, arbetar vi på VA SYD och Malmö stad efter en gemensam handlingsplan – Tillsammans gör vi plats för vattnet.

Utredningar visar att en tunnelanslutning från norr för överföring av avloppsvatten bäst uppfyller de nyttor som ska levereras:

• Trygga tillväxt och möta en växande befolkning
• Skydda våra vattenmiljöer där vi vill bo, leva och verka
• Återvinna energi och näringsämnen till samhället
• Stärka VA SYD och dess medlemmar för att klara nödvändiga framtida investeringar
• Skapa ett robust och driftsäkert avloppsreningssystem.

I dagsläget planeras avloppstunneln att passera under Hjärups tätort där den befintliga pumpstationen avvecklas. Tätorterna Arlöv, Lomma och Åkarp ansluter via det tidigare ABMA- systemet (Aktiebolaget Malmöregionens avlopp). Ett nytt ledningssystem ansluter Bjärreds tätort. Alla blir en del av vårt regionala avloppsreningssystem MAXIMA.

Avloppstunneln blir en cirka 10,5 kilometer lång och tät betongtunnel med en invändig diameter på 3 meter. Tunneln förläggs på cirka 25-30 meters djup, och anslutningen av det befintliga VA-nätet sker via självfallsledningar där vattnet leds vidare framåt genom gravitation, vilket ger en låg energiförbrukning.

Tunnelanslutningen väntas medföra ett markanspråk på cirka 3 000 kvadratmeter i driftskedet och cirka 40 000 kvadratmeter i byggskedet. Tillfartsvägar och upplag för massor tillkommer i både drift och byggskedet. Vid byggnation av schakten kommer det att krävas temporära grundvattensänkningar.

Det kommer att bli utsläpp av avgaser och partiklar, och när arbetena genomförs uppstår även påverkan från buller och vibrationer. Med de skyddsåtgärder som planeras kommer riktvärden för buller att uppfyllas. Analyser av förväntade vibrationer och sättningar av tunneldrivningen visar på försumbar påverkan.

Det alternativ till en tunnel som undersökts är ett konventionellt ledningssystem, men en tunnel blir både mer kostnadseffektiv och får mindre påverkan på omgivande miljö. Läs mer om de olika alternativen här.

Innan vi börjar bygga avloppstunnlar och nya ledningar för att ansluta de medverkande kommunerna kommer vi att teckna avtal om markupplåtelse med de fastighetsägare som äger bebyggda såväl som obebyggda fastigheter utmed aktuella sträckningar. Detta avtal reglerar bland annat var tunnlar och ledningar ska placeras och vilken ersättning du som markägare får. 

VA SYD kommer att kontakta varje enskild mark-/fastighetsägare via brev eller personliga besök för att presentera markupplåtelseavtalet. Vi kommer även informera om de principer som styr när vi värderar och ersätter fastighetsägare för intrång, påverkan på grund av bygget av tunnlar/ledningar. Vi strävar alltid efter att komma överens med dig som fastighetsägare. Genom att underteckna ett markupplåtelseavtal godkänner du som fastighetsägare att tunneln/ledningen får byggas enligt en bestämd sträckning på din fastighet. Markupplåtelseavtalet ger VA SYD rätt att bygga och förvalta den nya infrastrukturen. Avtalet reglerar vilka villkor som ska gälla när vi som ledningsägare tar marken i anspråk samt vilka ersättningsprinciper som ska gälla för intrång och reglering av eventuella skador. Med markupplåtelseavtalen som grund kommer VA SYD att ge Lantmäteriet i uppdrag att besluta om ledningsrätt. Ledningsrätten innebär att villkoren i avtalen omvandlas till en juridisk rättighet som tydligt redovisas i fastighetsregistret och i registerkartan som tillhör fastighetsregistret. 

Om du väljer att inte teckna avtal med oss, lämnas frågan över till Lantmäteriet för att pröva om det enligt gällande lagstiftning är möjligt att fatta beslut om ledningsrätt. Du kan också välja att skriva under avtalet utan att acceptera ersättningen vi erbjuder. I så fall är vi överens om alla andra villkor i avtalet och det är enbart frågan om ersättning som lämnas till Lantmäteriet.

VA SYD erbjuder berörda fastighetsägare en engångsersättning. Denna grundas på en bedömning av vad intrånget på fastigheten är värt. Principerna för ersättningen regleras i expropriationslagen som säger att fastighetsägaren ska få en ersättning utifrån en bedömd marknadsvärdeminskning plus ett påslag om 25 procent. Vi ersätter också eventuella skador på byggnader och annan egendom som kan uppstå när tunnlarna byggs.

En teknisk utredning kommer att göras av vilka fastigheter som kan komma att påverkas av buller och vibrationer under tiden när avloppstunnlarna byggs. Påverkan kan ske på grund av själva byggandet men även från exempelvis tunga transporter. De fastigheter som är i riskzonen för påverkan kommer att besiktas och dokumenteras före byggstart. 

Byggmetoderna vi planerar att använda är väl beprövade och innebär en begränsad påverkan vad gäller både buller, vibrationer och grundvatten. Tunnlarna byggs på 25–30 meters djup och tunnelborren rör sig snabbt framåt. Det innebär att en fastighet kan känna av vibrationer från borren under längst en vecka. Schakt som används för bland annat transport av schaktmassor, kommer att vara aktiva under cirka 1,5 år.

Alla byggnader och anläggningar som kan påverkas av avloppstunnelbygget besiktas av ett oberoende besiktningsföretag, både före och efter arbetet. VA SYD kommer att besikta alla byggnader som bedömts vara i riskzonen för skador. Vi kontaktar dig i god tid innan vi börjar våra arbeten, så att du är förberedd och kan förbereda eventuella frågor.

Om du upptäcker en skada på din fastighet efter att vi byggt i ditt område kan du ansöka om ersättning. Ett oberoende besiktningsföretag gör då en skadeutredning för att bedöma orsakssambandet mellan skadan och utförda arbeten. Du ersätts fullt ut för de skador som bedöms vara orsakade av tunnelbygget.

För att kunna bygga och driva avloppsreningssystemet MAXIMA, måste VA SYD erhålla miljötillstånd enligt kap. 9 och 11 i miljöbalken. Denna lagstiftning reglerar verksamheter med påverkan på hälsa och miljö. Ansökan om tillstånd lämnas in till mark-och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt, som handlägger mål rörande miljö-och vattenfrågor för vår region. De gör en bedömning om bygg och drift av det nya avloppsreningssystemet är förenligt med miljöskyddslagarna.

Prövningstiden i mark- och miljödomstolen är en process som kan ta cirka två år. När domstolen får ta del av ansökan bedömer de först om ansökan behöver kompletteras på något sätt. När ansökan är komplett gör de en så kallad kungörelse (annonsering) i ortspress. Då inleds en remisstid när berörda, allmänhet, kommuner, länsstyrelsen och andra myndigheter får ta del av planerna för MAXIMA och möjlighet att yttra sig i målet. De yttranden som kommer in får VA SYD bemöta. När remisstiden är över håller domstolen en huvudförhandling som är öppen för alla, och troligtvis kommer att hållas i Malmö.

Ansökan om tillstånd resulterar i en dom där det framgår om verksamheten får bedrivas eller inte, samt vilka villkor som gäller för tillståndet. Domen kan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) av dig eller andra som är berörda. Sista datum för att överklaga framgår av domen.
 

Ja, det kan du. Domstolen kommer att kungöra (annonsera) i ortstidning när ansökan är komplett. Då påbörjas en remisstid när du kan lämna synpunkter på det planerade avloppsreningssystemet. Du är också välkommen under huvudförhandlingarna, som troligtvis kommer att hållas i Malmö.

När ansökan har lämnats in till mark- och miljödomstolen, vilket planeras att ske i maj 2025, kommer ansökningshandlingarna att finnas tillgängliga på vår webbsida. Läs mer här. 

Samrådsprocessen utgör en viktig del av tillståndsansökan. Genom samråd får berörda parter möjlighet att påverka, genom att lämna in sina synpunkter.

VA SYD och länsstyrelsen har tillsammans konstaterat att verksamheten anses ha en betydande miljöpåverkan, vilket medför att det krävs en mer detaljerad miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och samrådet utvidgas för att inkludera fler intressenter. Efter samråden sammanställs en samrådsredogörelse som innehåller bemötanden till inkomna yttranden och synpunkter samt redogörelse för genomförda samrådsmöten med berörda intressenter. VA SYD har genomfört flera samråd och kompletterande samråd inom ramen för det nya avloppsreningssystemet. Läs mer om samråden här.

En första ansökan arbetades fram under 2021/2022 men lämnades aldrig in eftersom Lunds kommunfullmäktige beslutade att istället bygga om Källby ARV och inte ansluta till Sjölunda ARV. Ett omtag utan Lund arbetades fram och lämnades in till mark- och miljödomstolen i maj 2023.
I oktober 2023 tog Lunds kommunfullmäktige ett nytt beslut om att bli en del av MAXIMA, och samtliga medlemskommuner har skrivit under ett investeringsavtal. Detta innebär att systemets omfattning inte längre stämmer överens med inlämnad tillståndsansökan, varför denna drogs tillbaka den 16 augusti 2024. En ny ansökan arbetas fram (inklusive ett nytt samråd under hösten/vintern), och planeras att lämnas in till mark- och miljö-domstolen under sommaren 2025.

Beslutet att dra tillbaka ansökan i pågående domstolsprocess, istället för att komplettera med separata ansökningar för de förändringar som Lunds medverkan medför, är taget utifrån en riskanalys där olika alternativ utvärderats. Slutsatsen är att eftersom vi ser MAXIMA som ett sammanhängande system, önskar vi att mark- och miljödomstolen ska pröva MAXIMA som en helhet.
På grund av systemets stora omfattning och därmed eventuella miljöpåverkan, utgår vi också från att mark- och miljödomstolen kommer att kräva en samlad ansökan som omfattar hela systemet. Sammantaget bedömer vi därför att en ny ansökan är den bästa vägen för att så snabbt och säkert som möjligt erhålla miljötillstånd för hela MAXIMA, och därmed kunna komma vidare till byggstart.